Jag har svårt för att släppa och gå vidare med en gång men det är väl så man måste göra här i livet.. Det har nu gått en vecka, sju hela dagar och 168 timmar sen du lämnade oss.. DU kommer alltid att finnas för mig och för alla andra också, du kommer aldrig glömmas bort! För en sån person som dig är inte lätt att hitta! Du var och kommer alltid vara så otroligt speciell för oss alla! Alla har sin egen bild av dig för du var precis som du ville hela tiden, du var helt enkelt dig själv och struntade i vad alla andra sa eller tyckte! Du levde livet som du ville, men det vart helt klart för kort!!!! Det kom så fort så ingen förstod och inte än idag har jag fattat att de riktigt är sant.. Det tog inte ens en sekund innan du försvann och innan allt hände så pratade jag med dig! 5 MINUTER  innan allt förändrades till ett stort svart hål, pratade jag med dig och du var så lycklig! Du sa till mig att jag skulle ha på mig en färgglad mössa så att du skulle se mig bättre nästa gång! Självklart svarade jag och sprang iväg med ett leende på läpparna som sedan 5 minuter efter försvann som nålen i en höstack!  Jag kommer aldrig glömma den kvällen, dom sista orden med dig eller din underbara personlighet! För mig förblir du min FARFAR och jag kommer ALLTID att ÄLSKA DIG!